Möte med ryska maffian
Dock tyckte inte Windy bilen var något att bry sig om, däremot ett gäng nyfikna kossor var livsfarliga! I lördags red vi förbi två kohagar utan problem och jag trodde vi började komma över vår koskräck men igår var korna lite nyfikna och busiga så då var de farliga igen.
Red tillsammans med Kicki och Rubulis både lördag och söndag och trimmade lite dressyr i skogen. Jätte mysigt!
Skritt är en underskattad gångart
En bra tävlingsdag
Äntligen fick vi lite utdelning för allt slit! Dagens tävling resulterade i två blåa rosetter. :)
I första klassen, LB:0, fick vi 66,88% och då klantade jag ändå mig och bröt av galoppen för tidigt, fick lite hjärnsläpp.
I andra klassen, LB:1 fick vi 68,62%. Windy kändes lite seg på framridningen, hade velat ha henne ännu mer taggad men skötte sig bra inne på banan ändå. Men vi kan bättre! ;-)
Dock tycker Windy att det är helt meningslöst med prisutdelningar och ärevarv. Hon vill helst bara stå i sitt släp och äta hö.
När vi kom hem var det dags att släppa ihop Windy med Leja. Det gick väldigt lugnt, både hästarna bara åt och inte ens ett travsteg tog de. Leja är den nya jätten i stallet, Windy ser ut som en liten ponny bredvid henne. Hon är nog minst 175 i mankhöjd och har hovar stora som tallrikar. Men drottning av Granelund är ju forftarande Windy!